Egon Frid

Den 2 november ställde jag en skriftlig fråga till "bostadsministern" Mats Odell om hyresgarantier. Stöden till byggandet av hyresrätter och studentbostäder på sammanlagt 1 300 miljoner kronor tas bort från årskiftet. Detta drabbar framför allt yngre som söker bostad.

Ewa Hamberg (v) i Falköping har gjort ett stort politiskt arbete lokalt för att rädda en gånggrift från att bli parkering. Jag gav henne mitt stöd i detta arbete genom att ställa en fråga om detta till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.

Den 17 november ställde jag en skriftlig fråga till finansminister Anders Borg om skatteavdrag för pensionärer i hyresrätt. Innan valet talade de borgerliga politikerna som i dag sitter i regeringen om att pensionärer som är över 65 år och boende i hyresrätt årligen skulle komma att kompenseras med 3 000 kr genom någon form av skatteavdrag. I budgetpropositionen för 2007 föreslås dock inte någon åtgärd av detta slag.

Den 17 november ställde jag en skriftlig fråga till "bostadsminister" Mats Odell om bostadstillägg för pensionärer. En grupp som är hårt drabbade av de ökade klyftorna är pensionärerna. I dag har många äldre i hyresrätt svårigheter att klara av sina boendekostnader. För att förbättra situationen för pensionärerna krävs kraftfulla åtgärder från samhällets sida. Ett användbart och träffsäkert bostadspolitiskt instrument för att åstadkomma en förbättring i detta avseende är bostadstillägget.

Den 13 december ställde jag en skriftlig fråga till konsumentminister Nyamko Sabuni om vilseledande reklam. Det förekommer ofta annonser och andra reklaminslag som vilseleder konsumenterna. Det kan till exempel handla om annonser där priset på en vara eller tjänst framgår där det sedan visar sig att det verkliga priset är ett helt annat om man granskar de finstilta villkoren i reklamen. Den vanliga konsumenten uppmärksammar reklamen i förbigående utan att lägga märke till särskilda finstilta skrivningar. Vidare finns det grupper av konsumenter som av olika anledningar har svårt att ta del av och ibland förstå information som inte presenteras på ett klart och tydligt sätt.

Som riksdagsledamot från Skövde och Skaraborg så blir det mycket tågåkande av förklarliga skäl. SJ har en hel del investeringsbehov på sina tåg som inte är åtgärdade och detta vill jag uppmärksamma genom denna fråga till kommunikationsminister Åsa Torstensson.

Häromdagen kunde vi läsa att Sveriges kommuner av Jordbruksverket har fått i uppdrag att räkna hur många alpackor, kameler, lamor, dromedarer och jakar som finns inom kommunernas gränser.
Den 1 mars lämnade jag in denna fråga i riksdagen om statsrådet Mats Odell är villig att verka för en ny Folk- och Bostadsräkning i Sverige.

Här svarar finansminister Anders Borg på min fråga i riksdagen om han avser att verka för att en ny folk- och bostadsräkning (FoB) ska genomföras i Sverige.

Regeringen har beslutat om ett tilläggsdirektiv till utredningen om modernisering av hyreslagen, vilket innebär att man bl.a. drar tillbaka uppdraget att se över hyresgästinflytandet vid ombyggnationer. Man motiverar detta genom att säga att ”nuvarande lagstiftning innebär en lämplig balans mellan fastighetsägar- och hyresgästintressen”.
Med anledning av detta ställde jag en fråga till Mats Odell om hyresgästinflytande vid ombyggnationer. Mats Odell lämnade över frågan till Betarice Ask.

Det har kommit till min kännedom att ett stort antal barn i Sverige blivit skuldsatta till följd av obetalda skolfoton. Företagen som fotograferar barnen tar nämligen upp barnets namnteckning på beställningssedeln, trots att det rimligtvis är föräldern som ska ingå avtalet och även svara för betalningen. Barn under 18-år har heller inte laglig rätt att ingå dylika avtal utan att föräldern har godkänt det.
Angående denna svåra problematik ställde jag en fråga till Justitieminister Beatrice Ask den 19 mars.

Jag har fortsatt och driva frågor i riksdagen kring överskuldsattas situation och ställde den 20 mars en fråga till justitieminister Beatrice Ask om evighetsgäldenärer och överskuldsatta.

Under riksdagens frågestunde på torsdagen ställde jag också en fråga till bostadsministern om allmännyttans och hyresrättens framtid. Detta i samband med att hyresgästerna lämnade över 36 000 namn i protest mot regeringens förslag att göra det enklare att sälja ut allmännyttan. Mats Odell vägrade att ta emot underskrifterna.

Skriftlig fråga om skärpta regler för SMS-lån den 1 november av Egon Frid (v) till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) som konsumentminister. (Fråga 2007/08:211 Skärpta regler för sms-lån.)

Skriftlig fråga om kringgåendet av hyreslagen vid andrahandsuthyrning och överhyra den 1 november av Egon Frid (v) till "bostadsminister" Mats Odell (kd) men överlämnad till justitieminister Beatrice Ask (m). Fråga 2007/08:210 som besvarades 071107

Jag har ställt en fråga i riksdagen till Mats Odell om de kommunala hyresgarantierna.
Det har kommit till min kännedom att endast 19 av landets 290 kommuner har ansökt om bidrag till hyresgarantier från statens bostadskreditnämnd (BKN). Dessutom är få av de sökande storstadskommuner trots att bostadsbristen är störst där.

Den 1 februari ställde jag följande fråga till statsrådet Åsa Torstensson (c) om nedläggning av kapillärspår.
År 1987 hade Sverige 1 200 industrispår. Sedan dess har 600 spår lagts ned. I dag finns det 110 lokala förvaltare eller ägare för de återstående spåren, men det saknas ett övergripande ansvar. Det vore högst rimligt att staten tar det övergripande ansvaret för dessa kapillärspår. Det är endast en nationell instans som på ett effektivt och rationellt sätt kan göra överväganden om nedläggningar eller utbyggnader är till nytta för samhället. Det är av största vikt att företag har närhet till industrispår som leder ut till Banverkets banor. Om det är smidigt och enkelt att frakta gods via järnväg ökar det naturligtvis företagens vilja att flytta över gods från vägtrafik till spårtrafik.

På torsdagens frågestund i riksdagens ställde jag frågan till Mats Odell: Var ska vanligt folk bo och ta vägen när regeringens bostadspolitik driver hyresgäster från allmännyttan genom utförsäljning och hyreshöjningar?

Eftersom jag är blodgivare fick jag nyligen ta del av information om Socialstyrelsens nya riktlinjer för blodgivning. Dessvärre har det inte blivit någon förändring i den del som rör homosexuella män. I nyhetsbrevet Blodgivarnytt går följande att läsa:
”Permanent avstängning för blodgivning gäller för givaren som:
– köpt eller sålt sex i utbyte mot pengar, droger eller annan ersättning
– är en man och har haft sex med annan man”
Alltså jämställs homo- och bisexuella män med prostituerade ur smittskyddssynpunkt vilket är både djupt kränkande och diskriminerande – detta trots att Socialstyrelsen tidigare föreslagit en karenstid på sex månader för män som har sex med män i stället för livslång avstängning.
Med anledning av ovanstående ställde jag följande fråga till statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att män som har sex med män ska kunna få möjlighet att bli blodgivare?
Läs det långa ickesvaret nedan, men det verkar som det ska utredas vidare i alla fall!

Tony från Skaraborg har skrivit ett brev till Vänsterpartiet och Lars Ohly om problemet att banker nekar personer som varit på obestånd, av olika anledningar, att öppna bankkonton. Detta leder t ex till att det är svårt att få en bostad och betala hyran då hyresvärden vill ha automatisk betalning av hyran genom överföring. Tony har inte angett någon avsändaradress på sitt brev så jag svarar dig å Vänsterpartiets vägnar på detta sätt genom min blogg och genom att ställa en fråga till konsumentminister Nyamko Sabuni, FP.

Tony i Skaraborg, du har rätt att få öppna ett bankkonto på din bank så du kan sköta dina hyresinbetalningar. Nu har svaret från finansmarknadsminister Mats Odell kommit.
"När det gäller möjligheten att få ett bankkonto har samtliga institut som tillhandahåller kontoformer som omfattas av den statliga insättningsgarantin skyldighet att ta emot insättningar på sådana konton från var och en. Undantag får endast göras om det finns sakliga skäl för institutet att vägra någon att öppna ett inlåningskonto. Sådana skäl kan vara lagliga hinder, tidigare misskötsel, misstanke om penningtvätt eller ohederlighet mot banken."

Med anledningen av gårdagens varsel på Volvo Lastvagnar så har jag lämnat in följande fråga till näriingsministern i Riksdagen:
Åtgärder med anledning av varslen på Volvo i Skövde?
Igår varslades 400 anställda på Volvo Lastvagnar i Skövde som en del av totalt 1 620 anställda som omfattas av tisdagens varsel från Volvokoncernen i Umeå, Göteborg, Skövde och Köping.
I november varslades 580 anställda på Volvo Lastvagnar i Skövde om uppsägning, men det varslet visade sig inte räcka.
Volvo Powertrain i Skövde har nu nära nog halverat sin bemanning sedan i somras efter en rad stora varsel och åtgärder. I juni i fjol var antalet anställda cirka 3200. Sedan dess har bemanningen minskat med 1400 personer, samtliga varsel inräknade.
Med anledning av varslen vill jag fråga näringsminister Maud Olofsson:
Vad tänker regeringen göra för att lindra effekterna av de varsel som är lagda vid Volvo i Skövde?

En redan överspelat och otillräcklig budget är svaret från Maud Olofsson angående vilka åtgärder som regeringen tänker vidtaga med anledning av varslen i förra veckan på Volvo Lastvagnar i Skövde. Regeringens budget ska gälla! En budget som inte ens kompenserar kommunerna fullt ut för deras ökade kostnader för att klara välfärden. Hon förutsätter också att Volvo tar sitt ansvar som arbetsgivare - det gör vi alla - men vi förutsätter också att regeringen tar sitt ansvar för jobben!

Konsumentmakt är viktigt och något vi alla vill bejaka. Det är ett av skälen till varför reglerna om ursprungsmärkning av bland annat livsmedel är viktiga. Var och en ska kunna ta ställning till om man av miljöskäl vill köpa närproducerat, av hälsoskäl vill köpa ekologiskt eller om man av solidaritetsskäl vill undvika att köpa produkter från något specifikt land.
I ljuset av kriget mot Gaza har det också blivit tydligt att många vill ta ställning och att ett sätt som många vill använda är att bojkotta israeliska varor. Det har nu uppdagats att flera livsmedelskedjor systematiskt felmärkt varor just från Israel. Detta minskar enskilda konsumenters rätt att välja och att välja bort.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att stärka konsumenters rätt när det gäller krav på ursprungsmärkning?

Jordbruksminister Eskil Erlandsson har svarat integrations- och jämställdhetsministern, som egentligen är konsumentminister och borde svara, angående vad hon avser att göra för att stärka konsumenters rätt när det gäller krav på ursprungsmärkning. Denna fråga i riksdagen appropå fusket med ursprungmärkning av produkter från Israel som bevisligen har märkts om som om de kom från andra länder. Svaret är att regeringen anser att det inte är nödvändigt att vidta några ytterligare åtgärder.

Enligt en artikel i Expressen den 13 maj med rubriken ”Anna, 26, vägde för mycket för en försäkring” kan en överviktig person nekas att teckna sjukdoms- och livförsäkring. En sjukförsäkring ska ge ersättning om en sjukdom leder till bestående invaliditet. Ersättning lämnas för medicinsk eller ekonomisk invaliditet. Livförsäkring är en personförsäkring där utbetalning av ersättning är beroende av en eller flera personers liv. Syftet med en livförsäkring är i regel att trygga de efterlevandes ekonomi efter den försäkrades död eller att bereda den försäkrade en tryggad ålderdom i fall av lång levnad. I båda försäkringarna är försäkringsgivarens åtaganden knutna till försäkringstagarens liv, hälsa, ålder eller arbetsförmåga.

Enligt artikeln nekades en fullt frisk kvinna i 26-årsåldern att teckna sjukdoms- och livförsäkring med hänvisning till hennes vikt trots att hon inte hade några symtom på sjukdom. Att kvinnan i fråga nyligen genomgått en graviditet påverkade inte försäkringsbolagets bedömning.

Min fråga till integrations- och jämställdhetsministern är:

Avser ministern att agera för att alla grupper av människor ska garanteras rätten att teckna försäkringar utan diskriminerande bedömningar som hänvisar till sjukdomar och besvär som exempelvis övervikt?

Denna skriftliga fråga har jag ställt till Nyamko Sabuni men den är överlämnad till justitieminister Beatrice Ask för besvarande. Återkommer med svaret här på bloggen.

Justitieminister Beatrice Ask svarar här på min fråga angående rätten att teckna försäkring utan diskriminering.
Jag har frågat integrations- och jämställdhetsministern om hon avser att agera för att alla människor ska garanteras rätten att teckna försäkringar utan diskriminerande bedömningar som hänvisar till sjukdomar och besvär, t.ex. övervikt. Jag har hänvisat till uppgifter i media att en fullt frisk kvinna har nekats att teckna en sjuk- och livför-säkring med hänvisning till sin vikt trots att hon inte hade några sjukdomssymptom.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det blev justitieministern Beatrice Ask som svarar på frågan. Hennes svar är:

Privata sjuk- och livförsäkringar fyller en viktig funktion i samhället som komplement till det skydd de offentliga trygghetssystemen erbju-der. Jag delar därför Egon Frids uppfattning att det är av stor vikt att det inte förekommer diskriminering vid försäkringsbolagens bedöm-ning av om en försäkring ska få tecknas eller inte. Detta synsätt kom-mer även till uttryck i försäkringsavtalslagen. Ett försäkringsbolag får enligt lagen inte vägra någon att teckna en personförsäkring som bo-laget normalt tillhandahåller andra på marknaden, om det inte finns särskilda skäl i det enskilda fallet. Ett sådant särskilt skäl är att det finns en ökad risk för framtida försäkringsfall. Att en person har en förhöjd risk för sjukdom kan alltså innebära att ett försäkringsbolag har rätt att vägra att erbjuda en sjukförsäkring.

Det finns inte några regler om hur själva riskbedömningen ska gå till, t.ex. angående vilka faktorer som får påverka bedömningen. Skälen till detta är bl.a. att förhållandena varierar mycket från fall till fall och att den medicinska kunskapen om olika riskfaktorer ständigt utvecklas. En omständighet som i dag anses vara en riskfaktor för framtida sjuk-dom behöver inte vara det i morgon. Om just övervikt medför en ökad risk för framtida försäkringsfall ska alltså bedömas utifrån vilken typ av försäkring som ansökan avser och vad den medicinska forskningen har att upplysa om riskerna.

Det försäkringsbolag som anser att det finns särskilda skäl att vägra försäkring måste även tydligt motivera sitt ställningstagande. Detta är viktigt för att kunna bedöma om beslutet är sakligt grundat. Den som anser att ett försäkringsbolag har gjort en felaktig riskbedömning kan – utöver att vända sig till ett annat försäkringsbolag – få saken prövad i domstol.
Även om jag inte kan utesluta att det i enskilda fall förekommer pro-blem på området är min uppfattning att regelverket i grunden är väl avvägt. Jag avser därför inte att vidta någon åtgärd.

Tidigare riksdagsmajoritet införde ett system med investeringsstöd eller stimulans. Investeringsstimulansen utvidgades den 1 juli 2004 till att även avse ombyggnad av byggnad eller del av byggnad som tidigare använts för annat ändamål än bostäder. Den borgerliga regeringen och riksdagsmajoriteten har tagit bort dessa system och nyproduktionen av hyresrätter har fallit kraftigt.
En diskussion som förs nu i Stockholm är att ”bostadisera” alla kontoriserade bostäder och lokaler som kan användas efter ombyggnad till bostäder. Detta kan säkert vara aktuellt för många större städer i landet där en kontorisering i centrala lägen har skett de senaste årtiondena.
Det krävs snabba och okonventionella lösningar på den stora bristen av studentbostäder och mindre hyresbostäder.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet Mats Odell:

Avser statsrådet att komma med lagstiftningsförslag som innebär att då en kommersiell lokal och en byggnad eller del av byggnad som använts till annat ändamål än bostäder blir ledig ska det prövas om lokalerna kan ”bostadiseras”, det vill säga byggas om till bostäder?

Hans Linde, riksdagsledamot för V från Göteborg, har ställt en fråga till Carl Bildt om vilka initiativ avser utrikesministern vidta för att Sverige som enskilt land såväl som ordförande i EU ska agera för att Manuel Zelaya återinstalleras som Honduras president?
Nu måste vi sätta press på den svenska regeringen och Carl Bildt för att de ska agera.
Hans Linde har ställt en fråga till utrikesministern angående hur Sverige kommer att agera som enskilt land och som ordförandeland inom EU för att försäkra att demokratin i Honduras respekteras och att den folkvalda presidenten Manuel Zelaya återinstalleras på sin post. Jag ser fram emot ett kraftfullt svar från Carl Bildt på Hans Lindes fråga.
Det är viktigt att Bildt och den svenska regeringen förstår att vanliga människor i Sverige är upprörda över vad som händer i Honduras och att vi vill att Sverige och EU ska agera till försvar för demokratin i Honduras