Tack Sven Gunnar för bra samarbete i Gentekniknämnden!
Idag har vi haft årets sista sammanträde med Gentekniknämnden. Jag vill i samband med detta tacka Sven Gunnar Persson, KD, då han slutar i riksdagen och lämnar Gentekniknämnden. Vi har haft en mycket gott samarbete V, MP och KD i nämnden och drivit en stark försiktighetsprincip när det gäller GMO till foder, fältförsök och odling. Även idag fick vi lämna en reservation, angående en ansökan av odling av genmodifierad majs GA21, som för dagen Tina Ehn, MP, har författat och som jag inte vill undan hålla er. Så tack både Sven Gunnar och Tina!
Reglerna för samexistens mellan GMO och andra grödor är viktiga.
Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2008:34) om försiktighetsåtgärder vid odling av genetiskt modifierade grödor föreskriver ett skyddsavstånd på minst 50 meter mellan odling av GMO majs och annans odling.
En rapport från departementet för landsbygdsutveckling, miljö och konsumentskydd i den tyska delstaten Brandenburg konstaterade att GMO-pollen konstaterades i stor utsträckning i områden 120 meter från fälten där majsen odlades. Detta ledde till rekommendationen om ett minimiavstånd om 1000 m mellan GMO-majsfält och naturskyddsområden. Jordbruksverket redovisar i sitt underlag till förslag till föreskrift en amerikansk studie som visade för hög genetisk förorening vid en odling 200 meter från en GMO-odling. Verket valde att inte ta hänsyn till denna undersökning utan att begränsa sig till europeiska studier.
Utredningen om ansvarsfrågan vid odling av genmodifierade grödor (SOU 2007:46) ”bedömer” att skadeståndsreglerna i 32 kap. Miljöbalken ”med stor sannolikhet” skulle omfatta GMO förorening och erbjuda möjlighet till skadestånd. Detta, om GMO-förorening omfattas av ”annan liknande störning” i 3 § första stycket. Även om det skulle vara så, fordras att en lantbrukare inleder en domstolsprocess som är osäker, kostsam, tar lång tid och inte är önskvärd grannar emellan. Mot bakgrund av erfarenheter från USA kan heller inte uteslutas att GMO-odlare får omfattande rättsstöd från sin leverantör, vilket kan göra att en mindre kapitalstark odlare helt enkelt inte har råd att processa.
De svenska samexistensreglerna är således otillräckliga för att medge bl.a. ekologiska odlare tillräcklig skydd vid odling av den aktuella genetiskt modifierade majsen. Den nuvarande ordningen innebär också en stor administrativ börda för odlare som utan att bidragit till problemet och kan knappast vara förenlig med regeringens uttalade ambition att minska den administrativa bördan för företagare och myndigheter.
Godkännande av den genmodifierade majsen GA21 skulle således få betydande negativa konsekvenser för ekologisk odling.
Det finns flera tänkbara socio-ekonomiska konsekvenser värda att beakta i detta ärende.
• Skulle ett godkännande och kommersiell odling kunna försvåra för biodlare som vill producera certifierat ekologiskt?
• Hur är näringsvärdet för denna majs jämfört med annan majs?
• Skulle ett godkännande och kommersiell odling kunna försvåra för lantbrukare att odla sitt eget utsäde?
• Skulle ett godkännande och kommersiell odling kunna bidra till ökad koncentration i den europeiska eller internationella utsädesmarknaden?
• Skulle ett godkännande och kommersiell odling kunna få negativa konsekvenser för livsmedelssäkerheten i EU eller i tredje land?
Vidare tillkommer några miljörelaterade frågor som behöver belysas bättre. Två exempel följer.
• Vilka långsiktiga konsekvenser kan godkännande och kommersiell odling av GA21 kunna få i naturen?
• Vilka konsekvenser kan godkännande och kommersiell odling av GA21 kunna få för ansträngning att nå miljömålet Giftfri miljö?
Underlag saknas för att kunna bedöma svaren på dessa och liknande frågor. Att det kan uppstå oväntade konsekvenser när GMO släpps ut i naturen framgår av att Syngenta nyligen upptäckt att vissa av deras majssorter inte uppförde sig som väntat under faktiska odlingsförhållanden. Detta är trots att grödorna gått igenom alla bolagets tester. Syngenta förklarar de oväntade problemen med ”miljöförhållanden”.
Till slut tillkommer en konsumentaspekt. I en marknadsekonomi ska konsumenter kunna bestämma vad som produceras och hur, genom deras beslut på marknaden. Nuvarande regler inom EU avseende märkning av animaliska produkter från djur som ätit foder innehållande GMO förhindrar krav till information om detta. Undersökningar visar att en stor majoritet av konsumenter i Sverige och EU vill inte ha produkter från GMO i sina livsmedel eller jordbruket.
Sammantaget räcker inte underlaget, givet befintliga regler för samexistens och märkning, för att Syngentas ansökan om majs GA21 för livsmedel, foder, import, bearbetning eller odling ska kunna godkännas.