Vill med denna andra rapport från Australien beskriva några av mina intryck från Civilutskottets resa till Australien och de studiebesök som vi gjorde angående bostadspolitik, lagstifning kring familjepolitik, konsument- och insolvenspolitik och näringspolitik främst för mindre företag.
Läs min andra rapport här.
Intryck från Civilutskottets resa till Australien 29 augusti – 11 september 2008.
Australien är ett mycket urbaniserat land. Av landets ca 21 miljoner invånare bor mer än 1/3-del i landets två största städer, Sydney och Melbourne i landets sydöstra del. Sedan så är de andra storstäderna Perth, Adelade och Brisbane också över 2 miljoner invånare.
När vi har frågat om vilka de viktigaste frågorna i Australien så har vattenfrågan kommit upp först av alla.
Australien har en stor brist på dricksvatten vilket är en av anledningarna till att landets invånarantal inte ökar nämnvärt.
På den nationella federala nivån, på statsnivån och på den lokala nivån jobbas det mycket med att lösa vattenbristen. Det är restriktioner kring vattning av gräsmattor, biltvättning och att duscha länge. En annan viktigt sätt att spara vatten är att fånga upp regnvattnet och använda det i husen för spolning i toaletterna.
Vid besöket på parlamentet i Sydney, som är huvudstad i staten New South Wales, så fick vi se deras regnvattentankar och som användes i husets toalettsystem. Tyvärr är de inte lika medvetna om att rena det utgående vattnet, avloppsvattnet, då det spolas rakt ut i havet utan rening i de allra flesta fall.
Vid kusterna i östra och södra delen av Australien så kommer det mera regn så där är det naturligt grönare, i alla fall så här års i Australien då det är vår. Längre in i landet och det räcker med att komma till Canberra som ligger 35 mil syväst om Sydney så är det mycket torrt. I de centrala delarna av Australien är det stepp och öken med röd jord och grus.
En annan viktig fråga för Australien, liksom i övriga världen är klimatförändringarna. Här har inte landet kommit så långt då bilen och billig bensin, ca 9 kr/litern, är en självklarhet för innevånarna. Nationella investeringar är på gång och ett snabbtåg mellan Sydney och Canberra planeras. I Sydney centrum finns ett flygande tåg, Monrail, spårvagnslinjer, tunnelbana, pendeltåg och busslinjer. Tunnelbanan byggs ut i Sydney med gemensamma satsningar från nationell och statlig nivå. Tyvärr verkade det som om viktiga infrastruktursatsningar stryks nu på grund av den dåliga ekonomin i landet och staterna. Dessutom är båttrafiken en viktig kollektivtrafikform i Sydney.
Australien arbetar också mycket med att spara energi och att utveckla den förnybara energin. Vi fick även se en solpanelanläggning på parlamentet i Sydney som de var mycket stolta över. De var också stolta över att byta ut kolkraftproducerad el mot naturgasproducerad el i mindre lokala krafverk i bland annat Sydney.
Två andra stora intryck från områden som Civilutskottet arbetar med är dels från besöket på Insolvency and Trustee Service Australia (ITSA), där vi fick information om konkurser främst för mindre företag och skuldsatta personer. Här ligger Australien långt framme och har en skuldavskrivning efter tre år. Det finns två vägar att bli skuldfri, den ena är att göra en frivillig överenskommelse med företagen/långivarna och betala enligt överenskommelsen i tre år. Under den tiden får man behålla sina tillgångar och fast egendom. Den andra vägen är att gå i personlig konkurs och då blir den skuldsatte av med alla sina tillgångar som går att realisera och hamnar i en form av karrens i tre år. Men efter tre år är den skuldsatte fri och är kreditvärdig igen.
Detta är en otroligt stor skillnad mot Sverige som inte har någon preskriptionstid alls. I Finland som vi också studerat har de avskrivning av skulder efter 15 år.
Systemet i Australien visar inte vara negativt mot kreditgivningen men var positiv när det gäller kredithandel där företagen tog ett mycket större ansvar än vad vi ser i t ex Sverige.
Den andra frågan som jag vill nämna särskilt är från besöket på Family Court of Australia. I Australien har de familjemålen, vårdnad, boende, umgänge och skilsmässor m m, samlade i en familjedomstol. Denna domstol styrs av akter som lägger den nationella praxisen i familjemål. Domstolen jobbar i mycket nära samarbete med motsvarigheten till socialtjänsten på den lokala nivån. Genom sin specialitet och kompetens blir arbetet en mycket viktig vägledning i uppgörelser som båda parter är införstådda med mer än ett dömande. I Sverige har dessa mål nyligen flyttats från Länsrätten till Tingsrätterna men jag tycker det vore intressant att ha specialiserade familjedomstolar i Sverige.
Sammantaget är intrycken från Australien oerhört positiva då det är ett fantastiskt vackert land med fåglar och djur och vänligt sinnat folk. Som kuriosa kan också nämnas att det känns ibland som en blandning av vilda västern i USA och gammal brittisk konolialism. I senaten i New South Wales finns det som exempel två personer som representerar vapenägarna, the schouters.
Däremot har de personer vi träffat, under våra besök på vår studieresa, en relativ god kunskap om Skandinavien och Sverige. Konstigt nog så vet de något mer om Finland än om Sverige.
Tack för denna gång!
Egon Frid
Riksdagsledamot (v)
Skaraborg