Riksdagen behöver en alkoholpolicy!
- Det hade varit bra om vi kunnat få igenom kravet på Riksdagen som en alkoholfri zon, säger Egon Frid, ordförande i Riksdagens Nykterhetsgrupp, men vi förväntar oss en alkoholpolicy som stöd i arbetet för rimligare alkoholvanor.
Gruppen har i en skrivelse till Riksdagens styrelse krävt att riksdagen tar initiativ för att utveckla en alkoholpolicy för riksdagsledamöterna.
- Det borde vara självklart att en arbetsplats där massor av viktiga beslut fattas också är en alkoholfri zon. Vi ser det som arbetsmiljöfråga likaväl som en signal till allmänheten om att alkoholen inte är vilken vara som helst
- Det är ganska enkelt att genomföra inte minst med tanke på hur många bra alkoholfria drycker systembolaget saluför. Att riksdagen serverar dessa drycker kan tyckas vara en självklarhet.
- Vi ser också behovet av en ökad riskmedvetenhet. När samhället blir mera tolerant mot alkoholen i skilda sammanhang så ökar också riskerna för individerna. Nykterhetsgruppen tycker därför att det vore logiskt att vid introduktionen av nya ledamöter också ta upp riskerna med alkoholen i riksdagen.
Nykterhetsgruppens medlemmar hade tänkt överlämna skrivelsen till talmannen Per Westerberg, men denne väljer av principiella skäl att inte emot den här typen av uppvaktningar.
- Vi får skicka brevet via internposten, konstaterar Egon Frid lakoniskt.
Idag överlämnade Riksdagens Nykterhetsgrupp en skrivelse till Talmannen och Riksdagsstyrelsen om behovet av en alkoholpolicy i riksdagen.
Skrivelsen i sin helhet:
Till Riksdagsstyrelsen
Behovet av en Alkoholpolicy i riksdagen.
Riksdagens Nykterhetsgrupp vill med detta brev belysa behovet av en alkoholpolicy i riksdagen. I många av Sveriges kommuner och landsting finns det idag en policy som anger hur man ska förhålla sig till alkohol i samband med representation och hur kommunerna som arbetsgivare och myndighet/organisation arbetar med en restriktiv alkoholpolitik för anställda och förtroendevalda. I riksdagen finns idag ingen alkoholpolicy. Behovet finns och ett viktigt skäl är det föredöme som riksdagen utgör gentemot det politiska Sverige och arbetslivet.
Under hösten 2007 diskuterade Riksdagens Nykterhetsgrupp behovet av en alkoholpolicy i riksdagen utifrån de utmaningar på det personliga planet som det innebär att vara riksdagsledamot. Den 2 januari hade SvD en stor artikel om bland annat arbetsvillkoren och förekomsten av alkohol i samband med uppdraget som riksdagsledamot. Denna artikel fick stort genomslag och det kom många reaktioner från allmänheten som förväntar sig att villkoren ska vara lika inom arbetslivet – att alkohol inte ska få förekomma inom arbetslivet och i någon tjänsteutövning. I samband med denna artikel tillfrågades gruppledarna i riksdagen och då svarade 5 av 7 gruppledare att de tycker att det finns behov av en alkoholpolicy i riksdagen.
Varför behövs en alkoholpolicy i riksdagen?
– Vi vill belysa arbetsmiljöperspektivet. Det bör vara en tydlig målsättning att arbetslivet ska vara fritt från alkohol och då ska det också gälla oss riksdagsledamöter. Vi vet att en stor tillgänglighet av alkohol skapar ett ökat beroende, vilket ger fler alkoholrelaterade skador.
– Att vara riksdagsledamot utgör en risk i förhållande till alkohol och den exponering av alkohol som förekommer där vi riksdagsledamöter verkar.
– Vi ser att det behövs en ökad restriktivitet av hur alkohol serveras i samband med riksdagsuppdraget.
– Vi ser att förekomsten av alkohol är för frekvent och att ledamöter kan få problem att kombinera sitt uppdrag och förekomsten av alkohol i riksdagsarbetet.
– Det är för svårt att tacka nej till alkohol vid de arrangemang där alkohol serveras. Vi måste oftast fråga efter det alkoholfria alternativet. Vi tycker att alla ska få möta det alkoholfria alternativet främst, den omvända frågan – var finns alkoholen?
– Vi vill också framföra att vi är trötta på att alternativet alltid är vatten och vill ha fler alkoholfria alternativ där det serveras alkohol, till exempel ett modernt sortiment av alkoholfria viner från Systembolaget.
– Det behövs en ökad riskmedvetenhet. Vi vill föreslå att ”risker med alkoholen i riksdagen” finns med vid introduktionen av nya ledamöter och att seminarium om alkoholens risker och skadeverkningar hålls under varje mandatperiod.
– Företagshälsovårdens roll är viktig angående ledamöternas kontakt med alkohol. Här kan stöd och hjälp erbjudas och frågan om vår alkoholkonsumtion bör ställas i kontakt med företagshälsovården.
När ska en alkoholpolicy gälla? En svår avgränsning som vi ser är när en riksdagsledamot i tjänst och när ska en alkoholpolicy gälla.
Vad ska en alkoholpolicy innehålla? Vi vill genom argumenten ovan ange flera viktiga frågor som behöver belysas i en alkoholpolicy i riksdagen.
Vi tror att det går att tydliggöra de sammanhang som en alkoholpolicy kan anses gälla för riksdagen och dess ledamöter, till exempel vid de officiella sammanhang där riksdagen eller utskotten är värdar och vid utskottsresor.
En alkoholpolicy kan inte vara ett direktiv för dem som bjuder riksdagsledamöterna på olika aktiviteter, men har vi en tydlig alkoholpolicy så är det lättare för arrangörerna att avstå att servera och för ledamöterna att tacka nej till alkohol.
Med hänvisning till det ovan framförda vill Riksdagens Nykterhetsgrupp genom vår styrelse och medlemmar föreslå Riksdagsstyrelsen att utarbeta Alkoholpolicy för riksdagen och riksdagens ledamöter.
Egon Frid (v)
Ordförande