Den 1 februari ställde jag följande fråga till statsrådet Åsa Torstensson (c) om nedläggning av kapillärspår.
År 1987 hade Sverige 1 200 industrispår. Sedan dess har 600 spår lagts ned. I dag finns det 110 lokala förvaltare eller ägare för de återstående spåren, men det saknas ett övergripande ansvar. Det vore högst rimligt att staten tar det övergripande ansvaret för dessa kapillärspår. Det är endast en nationell instans som på ett effektivt och rationellt sätt kan göra överväganden om nedläggningar eller utbyggnader är till nytta för samhället. Det är av största vikt att företag har närhet till industrispår som leder ut till Banverkets banor. Om det är smidigt och enkelt att frakta gods via järnväg ökar det naturligtvis företagens vilja att flytta över gods från vägtrafik till spårtrafik.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Torstensson:
Vad avser statsrådet att göra för att det nationella ansvaret för det kapillära järnvägsnätet i Sverige ska stärkas och tydliggöras?
Svar på fråga 2007/08:695 av Egon Frid (v) Nedläggning av kapillärspår
Egon Frid har frågat mig hur jag avser att göra för att det nationella ansvaret för det kapillära järnvägsnätet i Sverige ska stärkas och tydliggöras.
Det kapillära järnvägsnätet, som består av industrispår, terminalspår, hamnspår, depåspår mm, har stor betydelse för järnvägens konkurrenskraft. Banverket har på regeringens uppdrag genomfört två utredningar. Den ena utredningen rapporterades till den tidigare regeringen 2006 och avsåg ett uppdrag om redovisning rörande anslutningsväxlar och andra utredningen avser utvecklingen av det kapillära järnvägssystemet och gavs som uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 2007. Utredningarna utgör underlag som analyseras i det nu pågående arbetet med infrastrukturpropositionen som regeringen avser att lägga i anslutning till höstens budgetproposition.
Utifrån de analyser som görs i infrastrukturpropositionen är det regeringens mål att kunna lämna förslag för hur det kapillära järnvägsnätet bäst skall hanteras för att ge största möjliga nytta till transportsystemet.
Stockholm den 6 februari 2008.
Åsa Torstensson