Ewa Hamberg (v) i Falköping har gjort ett stort politiskt arbete lokalt för att rädda en gånggrift från att bli parkering. Jag gav henne mitt stöd i detta arbete genom att ställa en fråga om detta till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.
Fråga om "gånggrifter eller parkering"
av Egon Frid (v)
till statsrådet Lena Adelsohn Liljeroth (m)
Jag har fått kännedom om att kommunledningen i Falköping planerar att anlägga en parkeringsplats mitt i ett fornlämningsområde av den art som våra gånggrifter utgör. Det är av största vikt att verka för skydd, förvaltning och planering av landskapsområden för att bevara de fornlämningsområden som finns i viktiga natur- och kulturbygder och landskapsmiljöer.
Den tidigare regeringen gav Riksantikvarieämbetet i uppdrag att utarbeta ett förslag till nationellt genomförande av den europeiska landskapskonventionen i syfte att verka för skydd, förvaltning och planering av landskapsområden och att se över ansvarsfördelningen mellan myndigheterna. (Svenska Miljömål @ ett gemensamt uppdrag 2004/05:150, regleringsbrev 2006). Lagen (1998:950) om kulturminnen m.m. skyddar fasta fornlämningar. Skyddet motsvarar det område som behövs för att bevara lämningen och utan tillstånd är det förbjudet att rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Tillstånd för att ta bort en fornlämning fattas av länsstyrelsen. De tar ställning utifrån att det inte är möjligt att skydda alla fornlämningar. Samhället och landskapet förändras ständigt och behovet av att använda markens resurser står mot att bevara fornlämningen. Även om fornlämningar har ett lagskydd kan länsstyrelsen besluta att ta bort en fornlämning.
Min fråga till statsrådet är:
Hur avser statsrådet att verka för att skyddet för fornlämningar stärks?
Ewa Hambergs kamp för gånggrifterna lyckades denna gång och jag hoppas att gånggrifterna är skyddade från att skövlas bort.